I början av varje år har vi s.k. uppdragsdialoger då kommunstyrelsens arbetsutskott träffar nämnderna, oftast presidierna, och diskuterar framtiden. Vi har haft flera stycken under de gångna veckorna och från den här veckans dialoger är det huvudsakligen två saker jag reagerat på, vid sidan om den förda politiken.

Ordföranden för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (FP) tyckte att elever med få poäng i naturvetenskapliga ämnen från grundskolan inte ska gå på naturvetenskapliga program för det stör för dem som har fler poäng. Eftersom eleverna kommer in om de är godkända och har tillräcklig totalpoäng så tyckte han att grundskolans studie- och yrkesvägledare måste bli bättre på att avråda och förklara för eleverna vilka program som passar dem.

Det fick mig att fråga vilken väg gymnasieskolan ska gå. Ska vi redan i nian sortera eleverna så att den som är intresserad av naturvetenskap men inte så duktig ska hänvisas till andra program eller ska vi satsa på en gymnasieskola som anpassar undervisningen efter elevernas kunskaper och ger extra stöd till dem som inte hänger med.

Till svar fick jag att det behöver vi inte bekymra oss om. Den kommande gymnasiereformen löser detta åt oss. Det kommer att krävas godkänt i tolv ämnen för att komma in på studieförberedande program och övriga hänvisas till yrkesprogrammen. Detta sades i en positiv anda.

Denna snäva syn på skolan, att vissa inte är lämpliga för att studera vissa ämnen, bekymrar mig. Det bekymrar mig att det är den gymnasieskolan som vi kommer att få om inte Björklund och hans vänner röstas bort i höst. 14-åringar som har en yrkesdröm kommer att förvägras att studera för att nå sin dröm p.g.a. misslyckanden i grundskolan. Jag vill ha en skola som inte sorterar barnen utan som ger alla möjligheter att växa och som ser till att alla når målen.

- - -

När vi pratade om våld mot kvinnor och diskussionen kom in på det s.k. hedersrelaterade våldet tog den moderata ordföranden i Nämnden för vuxna med funktionshinder ordet och förklarade att våld är våld och att han inte ser någon skillnad. Nämnden för vuxna med funktionshinder är den nämnd som är ansvarig för arbetet mot våld mot kvinnor. Hur ska man kunna angripa problemet och ge rätt stöd till den utsatta kvinnan om man inte kan skilja på hedersrelaterat våld och annat våld? I det ena fallet är släkten och nätverket oftast ett stöd och i det andra fallet är släkten och nätverket ett hot. En bra förklaring till skillnaden finns här: http://www.minheder.nu/index.htm

Det finns mycket att göra i den här kommunen.