Om barnen som lyckades fly, skriver Ingrid Lomfors i DN, om de 500 ensamma judiska barn som Sverige tog emot, 500 ensamkommande flyktingbarn. Samma dag skriver kommunalrådet i Vellinge kommun bl.a. följande på kommunens officiella hemsida: "Det kan inte längre vara ett kommunalt problem i Sverige att ta emot denna strida ström av tonårspojkar från oroshärdar i Asien och Afrika. "Vi kommer därför att undersöka vilka möjligheter vi har för att stoppa denna cirkus - så här får det inte gå till!" Detta med anledning av att Malmö kommun vill hyra in sig på ett vandrarhem för att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

Ingrid Lomfors skriver om hur inställningen var till att ta emot judiska flyktingar: "Högljudda, inte sällan antisemitiska, röster fanns inom alla politiska partier, i företagsorganisationer och fackföreningar, liksom vid högskolorna." I backspegeln så tycker nog de flesta att Sverige borde öppnat och tagit emot betydligt fler än de få judiska flyktingar som togs emot. Ändå så säger ansvariga politiker i Vellinge att det svenska mottagandet av flyktingbarn är en cirkus som borde stoppas. Har vi inget lärt av historien?

I Uppsala är vi överens över partigränserna, sånär som på ett av fullmäktiges partier, om att vi ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Vi har lärt av historien och något nytt Bollhusmöte kommer vi förhoppningsvis aldrig att få i Uppsala. Det är skrämmande nog att Vellinge just har haft det. 

I pressen: Aftonbladet, Smålandsposten, Bloggat: Ulf Bjereld, Politik och poesi,