AU om lönekartläggning idag
Snart ska vi ha arbetsutskott och äntligen äntligen äntligen får vi se lönekartläggningen. Beslutet idag lär inte bli annat än att arbeta vidare med fördjupade analyser. Utan djupare analys kan man se att när kvinnor har högre medellön än män beror det oftast på fler år i yrken medan män har högre lön än kvinnor p.g.a. mer ansvar eller högre kompetens. I båda fallen betraktas det inte som osakliga löneskillnader eftersom det finns skäl.
Skälen är i det här fallet säkert samma som när det gäller rekryteringen av chefer i kommunen. De chefer som rekryterats är alla mycket duktiga och kompetenta, det finns inget att anmärka mot dem (i rekryteringsskedet i alla fall, efter ett tag så dyker förstås upp saker som man inte är så nöjd med), det de har gemensamt är att de alla är män. Det finns kompetenta kvinnor men vi har lättare att se männen. Det är så inarbetat och så självklart i vår kultur att t.o.m. jag som är feminist oftast tänker på en man när jag blir ombedd att ta fram den mest kompetenta i något sammanhang. Eftersom jag är feminist och medveten om hur vi omedvetet väljer så tänker jag en gång till och oftast kommer jag på en mycket kompetent kvinna också.
I arbetssammanhang har jag stött på detta många gånger. På en av mina tidigare arbetsplatser upplevde jag t.ex. att mina datorkunskaper var i nivå med en av mina manliga arbetskamrater. När det skulle utses en ny dataansvarig fick jag inte ens frågan, han utsågs till dataansvarig. Vill jag se det positivt kan jag ju tänka att jag var så bra på mitt jobb att det varit slöseri att lägga på mig andra arbetsuppgifter. Oavsett om det berodde på kön eller arbetskompetens (vilket jag ju inte kan utala mig om) så visade det sig att herr dataansvarig snabbt fick höjd lön, högre än de som verkligen hade en hög kompetens inom yrket. (då hade jag slutat så jag pratar inte om mig själv)
Motsvarande har jag hört av andra kvinnor. De koncenterar sig på att göra ett bra jobb inom sitt yrke medan deras manliga arbetskamrater tar på sig diverse ansvar hit och dit, bl.a. för att de inte lika duktiga på själva yrket. P.g.a. detta får de högre lön än sina kvinnliga arbetskamrater. Ska vi acceptera det eller ska vi göra något åt det?
Skälen är i det här fallet säkert samma som när det gäller rekryteringen av chefer i kommunen. De chefer som rekryterats är alla mycket duktiga och kompetenta, det finns inget att anmärka mot dem (i rekryteringsskedet i alla fall, efter ett tag så dyker förstås upp saker som man inte är så nöjd med), det de har gemensamt är att de alla är män. Det finns kompetenta kvinnor men vi har lättare att se männen. Det är så inarbetat och så självklart i vår kultur att t.o.m. jag som är feminist oftast tänker på en man när jag blir ombedd att ta fram den mest kompetenta i något sammanhang. Eftersom jag är feminist och medveten om hur vi omedvetet väljer så tänker jag en gång till och oftast kommer jag på en mycket kompetent kvinna också.
I arbetssammanhang har jag stött på detta många gånger. På en av mina tidigare arbetsplatser upplevde jag t.ex. att mina datorkunskaper var i nivå med en av mina manliga arbetskamrater. När det skulle utses en ny dataansvarig fick jag inte ens frågan, han utsågs till dataansvarig. Vill jag se det positivt kan jag ju tänka att jag var så bra på mitt jobb att det varit slöseri att lägga på mig andra arbetsuppgifter. Oavsett om det berodde på kön eller arbetskompetens (vilket jag ju inte kan utala mig om) så visade det sig att herr dataansvarig snabbt fick höjd lön, högre än de som verkligen hade en hög kompetens inom yrket. (då hade jag slutat så jag pratar inte om mig själv)
Motsvarande har jag hört av andra kvinnor. De koncenterar sig på att göra ett bra jobb inom sitt yrke medan deras manliga arbetskamrater tar på sig diverse ansvar hit och dit, bl.a. för att de inte lika duktiga på själva yrket. P.g.a. detta får de högre lön än sina kvinnliga arbetskamrater. Ska vi acceptera det eller ska vi göra något åt det?
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
