Uppsala har fått en ny kulturchef. Han är säkert jättebra och den bäste av dem som sökte tjänsten. Följande är därför ingen kritik mot vare sig honom eller dem som rekryterat men det är ett faktum att efter valet blev nämnderna mansdominerade och enbart män har anställts till de högsta chefsposterna.

I Uppsala kommun brukar de "mjuka" nämnderna kallas Muninnämnderna. Deras kontor delar nämligen kontorslokaler i kontorshuset Munin. Dessa nämnder är Barn- och ungdomsnämnden, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Socialnämnden för barn och unga, Kulturnämnden, Äldrenämnden och nämnden för vård och bildning.

De borgerliga har valt att en kvinna och fem män som ordförande för dessa nämnder. Socialdemokraterna har valt två kvinnor och fyra män som vice ordförande för dessa nämnder. Dessutom har borgarna valt två män och två kvinnor som vice ordförande. De sex nämnderna har fyra kontor, som alla har manliga chefer.

När Muninnämndernas chefer träffas så träffas nu fyra män. När Muninnämndernas ordföranden träffas så  träffas fem män och en kvinna. När Muninnämndernas chefer och ordföranden träffas så träffas nio män och en kvinna. När Muninnämndernas chefer, ordföranden och vice ordföranden träffas (presidier) så träffas 15 män och fem kvinnor.

Uppsala kommun är numera manskommunen Uppsala. Det har också varit så tydligt under de uppdragsdialoger vi haft med nämnderna. Ofta har nämnderna enbart representerats av män och de få kvinnorna i rummet har varit vi kommunalråd och den chef som ansvarar för dialogerna (ja just det, anställd under en längre tid). Detta har jag inte bloggat om eftersom jag gjort det tidigare och ingenting har förändrats, åtminstone inte när det gäller könsfördelningen. Här t.ex.

Jag vill återigen poängtera att det inte är nye kulturchefen som är problemet. Tillsättningen bekräftar istället ett mönster. I Uppsala ska det mycket till innan en kvinna blir vald till ordförande eller utses till direktör.