På dagens kommunstyrelse intet nytt. Mest formalia och information, vi var bara oense om ett enda ärende och det var Ärna flygplats som miljöintresse.

Direkt efter kommunstyrelsen gick jag till Radio Uppland för intervju och debatt med anledning av min interpellation om gymnasieskolan. Inslagen kan man lyssna på här: http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1367207 och här http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1367211. Interpellationen lyder så här:

Interpellation om gymnasieskolans ekonomi

  

Gymnasieskolans ekonomi har varit en het fråga under året. Det började med rapporterna om att ca 95 lärartjänster behövde tas bort för att ekonomin skulle gå ihop och bl.a. Upsala Nya Tidning rapporterade att "lärartätheten måste bibehållas och gärna öka nästa läsår för att Mohamad Hassan ska fortsätta ta det politiska ansvaret för gymnasieskolan" (UNT 080118). "Lärartätheten kommer inte att försämras i gymnasiet. Det lovar kommunalråd Karolina Hilding (fp) som har ansvar för skolan" skriver UNT den 22 januari 2008.

Så sades det i våras men hur ser det ut nu under höstterminen 2008?

Sedan vårterminen 2008 har 83 tjänster försvunnit från gymnasieskolan, 56 av dessa är lärartjänster. Lärartätheten, som vårterminen 2008 var 8,0 per 100 elever, har nu sjunkit till 7,4. För att lärartätheten under höstterminen ska motsvara vårterminens saknas 46 lärare.

De 12 mnkr som tillförs gymnasieskolan under 2009 kommer inte att räcka för att återanställa dessa lärare. Det innebär att lärartätheten under vårterminen 2009 kommer att vara lägre än lärartätheten vårterminen 2008. En enkel överslagberäkning visar att gymnasieskolan saknar minst 20 mnkr bara under vårtermin för att kunna bibehålla lärartätheten. 12 mnkr på helår 2009 räcker därmed inte på långa vägar. Eftersom gymnasieskolan dessutom beräknas gå med större underskott än de godkända tio miljonerna finns det sannolikt även ett underskott som måste hämtas in 2009.

I januari meddelade alltså ordföranden för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att han inte kunde ta det politiska ansvaret om inte lärartätheten bibehölls och gärna ökade läsåret 2008/2009. Strax efter lovade skolkommunalrådet att lärartätheten inte skulle försämras i gymnasiet.

Löften är en sak men verkligheten en annan. Eventuella skolnedläggningar eller minskning av lokalyta måste ge gymnasieskolan en besparing på uppemot 30 mnkr under 2009 för att lärartätheten ska motsvara vårterminen 2008. Dessutom borde det vara önskvärt att även övriga personalkategorier ska återanställas. Oavsett hur stora lokalbesparingarna kan bli 2008 så ändrar det inte det faktum att lärartätheten vid höstterminens början är lägre än på många år, tvärtemot majoritetens löften.

Med anledning av lärarsituationen inom gymnasieskolan skulle jag vilja fråga

1. hur ska löften från majoritetsföreträdare tolkas?
2. hur ska lärartätheten och kvaliteten inom gymnasieskolan säkras?
3. vilka konsekvenser får den kraftiga minskningen av lärartätheten för gymnasieskolan?
4. hur kommer ett underskott, utöver det "godkända" 10 mnkr, att påverka gymnasieskolan 2009?