DN skriver idag om att unga från arbetarhem väljer bort högskolestudier.  Förutom intressanta intervjuer med utredare och en juriststuderande från arbetarklassen kan man läsa följade citat  från Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet: "Det ska vara lite bättre och prioriterat för dem som ansträngde sig i skolan framför dem som inte gjorde det. Aktiviteten att höja sina gymnasiebetyg är ett enormt samhällsekonomiskt slöseri."

Vi närmar oss mer och mer sorteringsskolan där det gäller att redan som barn veta vad man vill bli och sedan hålla fast vid det. Vägen är utstakad för dem som aldrig blir skoltrötta och som aldrig funderar eller tvivlar på sitt yrkesval.

Caroline Olsson, som är ansvarig för breddad rekrytering på Karolinska institutet, säger: "Vad man gör i dag är att skapa en gymnasieskola där man tidigare måste välja inriktning. För att få in andra samhällsklasser måste de ha möjlighet att välja och välja om."

När Statssekreteraren på utbildningsdepartementet säger att det är enormt samhällsekonomiskt slöseri att höja sin gymnasiebetyg säger han också att den som är skoltrött i gymnasiet ska förbli där han eller hon är.  Skoltrötta arbetarungdomar gör sig icke besvär. Det samhällsekonomiska slöseri som det innebär att studiemotiverade äldre inte får en chans att utbilda sig p.g.a. att de var skoltrötta i gymnasiet bortser han helt från. Jag anser, till skillnad från de borgerliga på utbildningsdepartementet, att det är samhällsekonomiskt slöseri att inte ta tillvara alla som vill och kan utbilda sig, oavsett vad de gjorde under sin gymnasietid.

Ung vänsters "Vem tjänar på sorteringsskolan" kommenterar också artikeln.