Idag har det varit mötesplats. En form av öppet ungdomsråd där ungdomar får möjlighet att träffa politiker och kommunala tjänstemän för att diskutera sin vardag och komma med förslag på Uppsalas politik. Idag funderade jag på mötesplatsens form. Normalt pratar ungdomarna och tjänstemännen eller politikerna flikar en kommentar, en förklaring, ett svar eller ett löfte om att ta med sig förslaget/frågan och diskutera det vidare. På Mötesplatsens hemsida tolkar man också kommunens handlingsplan för barnkonventionen så här: "På Mötesplatsen träffas ungdomar och politiker. Vi tycker till om sånt som angår oss. Och politikerna måste lyssna. Det har de själva bestämt.

Jag kom lite sent och hamnade först i en grupp som pratade om statusskillnad mellan olika gymnasieprogram. Sedan flyttade jag över till en grupp som pratade om rasism och dåligt bemötande från busschaufförer, Gruppen övergick sedan till att prata om lärare som de upplevde behandlade eleverna olika beroende på deras ursprung så vi fick en diskussion om vad man kan göra.

Det är intressant att lyssna ungdomarna även om man inte alltid kan åtgärda eller göra något åt deras problem eller förslag men man alltid ta med sig det de pratat om och ha med deras synpunkter när vi formar politiken. Kan man inte göra allt genast kan man i alla fall ha ungdomarnas röster i bakhuvudet när beslut ska fattas.