Är politiker verkligen friskare än andra?
Tidningen Du&jobbet har tittat på sjukstatistik fördelat över yrken. Enligt sjukstatistiken är politiker och högre ämbetsmän de friskaste och Garvare, skinnberedare och skomakare de som är mest sjuka.
Av statistiken kan man utläsa att mansdominerade yrken har lägst sjukskrivningar. Färre än fem dagar per år har, förutom politiker och ämbetsmän, Militärer , Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Chefer för särskilda funktioner, Matematiker och statistiker, Fysiker, kemister m.fl. och Dataspecialister. Många arbetaryrken har istället flera sjukskrivningsdagar. Man kan också se att yrken med mycket kontakter med människor har fler sjukskrivningsdagar än andra. Förmodligen för att man både utsätts för mer baciller och bakterier och för att man inte kan gå till jobbet och riskera att smitta någon.
Aftonbladet skriver om rapporten med rubriken "Politiker friskaste yrkesgruppen". Det är inte säkert att vi är friskast bara att vi har minst sjukskrivningsdagar eftersom vi jobbar även när vi är sjuka. Politiker har i allmänhet så fria arbetstider att några dagars sjukdom kan jobbas in och dessutom ska man vara bra sjuk för att inte arbeta lite ändå, t.ex. vara tillgänglig per telefon. Det är skälen till den låga sjukskrivningen bland politiker snarare än att vi är friskare än andra. Själv jobbar jag trots en inflammerad och ständigt värkande axel, det skulle jag inte kunna göra i ett yrke där jag skulle behöva använda axeln mer än vad jag gör idag.
När de som har minst antal sjukdagar, dvs. politiker, ska fatta beslut om sjukpenningens storlek och antal karensdagar bör man (läs borgerliga riksdagspolitiker och regeringen) se vilka det är som drabbas hårdast av reglerna. Kvinnor som dominerar i serviceyrken och män och kvinnor med monotona och fysiskt krävande arbeten. En förskollärare kan inte gå till jobbet när han eller hon är förkyld och en städare kan inte gå till jobbet när han eller hon har ont i ryggen. I mindre fysiskt krävande arbeten och arbeten med färre personkontakter kan man jobba lite halvkrasslig.
Jag undrar förresten varför tidningen Du&jobbet menar att förskollärare/fritidspedagoger inte är ett akademiskt yrke. Tidningen skriver nämligen att socialsekreterare är det akademikeryrke med flest sjukdagar trots att förskollärare/fritidspedagoger har fler sjukskrivningsdagar. Är det för att det inte finns något SACO-förbund för förskollärare och fritidspedagoger?
Av statistiken kan man utläsa att mansdominerade yrken har lägst sjukskrivningar. Färre än fem dagar per år har, förutom politiker och ämbetsmän, Militärer , Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Chefer för särskilda funktioner, Matematiker och statistiker, Fysiker, kemister m.fl. och Dataspecialister. Många arbetaryrken har istället flera sjukskrivningsdagar. Man kan också se att yrken med mycket kontakter med människor har fler sjukskrivningsdagar än andra. Förmodligen för att man både utsätts för mer baciller och bakterier och för att man inte kan gå till jobbet och riskera att smitta någon.
Aftonbladet skriver om rapporten med rubriken "Politiker friskaste yrkesgruppen". Det är inte säkert att vi är friskast bara att vi har minst sjukskrivningsdagar eftersom vi jobbar även när vi är sjuka. Politiker har i allmänhet så fria arbetstider att några dagars sjukdom kan jobbas in och dessutom ska man vara bra sjuk för att inte arbeta lite ändå, t.ex. vara tillgänglig per telefon. Det är skälen till den låga sjukskrivningen bland politiker snarare än att vi är friskare än andra. Själv jobbar jag trots en inflammerad och ständigt värkande axel, det skulle jag inte kunna göra i ett yrke där jag skulle behöva använda axeln mer än vad jag gör idag.
När de som har minst antal sjukdagar, dvs. politiker, ska fatta beslut om sjukpenningens storlek och antal karensdagar bör man (läs borgerliga riksdagspolitiker och regeringen) se vilka det är som drabbas hårdast av reglerna. Kvinnor som dominerar i serviceyrken och män och kvinnor med monotona och fysiskt krävande arbeten. En förskollärare kan inte gå till jobbet när han eller hon är förkyld och en städare kan inte gå till jobbet när han eller hon har ont i ryggen. I mindre fysiskt krävande arbeten och arbeten med färre personkontakter kan man jobba lite halvkrasslig.
Jag undrar förresten varför tidningen Du&jobbet menar att förskollärare/fritidspedagoger inte är ett akademiskt yrke. Tidningen skriver nämligen att socialsekreterare är det akademikeryrke med flest sjukdagar trots att förskollärare/fritidspedagoger har fler sjukskrivningsdagar. Är det för att det inte finns något SACO-förbund för förskollärare och fritidspedagoger?
Kommentarer
Postat av: eva-marie
Håller med om det du skriver! Politiker måste tänka noga INNAN de beslutar något. När det gäller hur sjuka vi är inom olika yrken kan jag bara tala för oss lärare. Jag vet sällan att någon är sjukskriven hos oss (arbetar på gymnasium)- de flesta kämpar på trota förkylningar och andra krämpor. Sen blir det tyvärr så att vissa inte lyssnar på sin kropp utan går in i utmattning och depressioner. DÅ blir det många sjukdagar på en gång - kanske alla de man skulle tagit ut under 15-20 år...
Trackback

