Varför ska Göran Hägglund lägga sig i människors kärlek?
Det är väl det som är själva kärnan. Äktenskapet, och det som följer med, är djupt rotat hos svenska folket. Just därför är det absurt att människor som älskar varandra inte ska få ingå äktenskap. Om det inte var djupt rotat skulle det inte vara viktigt, då skulle det vara tillräckligt med partnerskapet. På vilket sätt upplevs förändringar som dramatiska och för vilka? Vad spelar det för roll för hetrosexuella paret Svenne och Svea att även homosexuella Svea och Viktoria får gifta sig? Ingenting, det påverkar inte deras äktenskap för fem öre. Varför några kristdemokrater, homofober och reaktionära präster ska lägga sig i hur andra vill leva sina liv kan jag inte begripa. Sänker det värdet på herr och fru Hägglunds äktenskap om samkönade äktenskap tillåts?
Intressant? Andra bloggar om samkönade äktenskap, HBT, homosexuella, äktenskap, Göran Hägglund
Absolut inte, och det är en anledning till att jag tycker resonemanget är befängt. Mr Hägglund ska väl skita i om jag vill gifta mig med en kvinna eftersom det inte påverkar honom. Och även om det hade påverkat honom, eller någon annan för den delen, får de jobba med sig själva och komma över sina fördomar alternativt hålla tyst om dem och respektera andra människor och deras val i livet. Däremot blev jag väldigt överraskad över Hägglunds förslag om utländska kvinnor ska tillåtas göra abort i Sverige.
Hej och jättetack för en bra blogg. Jag prenumererar på ditt rss-flöde och grejen är den att den vid varje nytt inlägg så kommer det en hel drös gamla inlägg också. Vet inte vad det beror på eller om andra har samma problem.
Den här gången berodde det på att rss-en ändrades när blogg.se startade en ny version. Det fixades idag och då ramlade det in inlägg från den 1 eller 2 mars.
Varför vill man överhuvudtaget ingå äktenskap om man inte är en troende kristen? Äktenskapet är någonting man gör inför Gud och ingenting annat. Det var det fårn början och så som det borde vara. Om du bara (mary) läser på lite om herr hägglund och hans tro så borde det inte vara så svårt för dig att inse varför han lägger sig i vem du gifter dig med. Du bryr dig antagligen inte men begår inte du precis samma misstag som du anser att hägglund gör?
Bra tanke där...joel...undrar också varför någon vill gifta sig och lova inför en Gud som inte vill välsigna homosexualitet. Ja just ja människan kan ju omforma Gud till vad som helst ...hade jag glömt bort! Ja kyrkan är ju inte en del av en kristen tradition i det här landet utan en del av humanismen...just ja så är det. Snart ska homosexuella få gifta sig i moskeen med...och i det buddistika templet...med mera ...det viktigaste är ju att minoriteten får rätt...vi skiter i religonsfriheten. Äktenskapet är instiftat av Gud, för man och kvinna, homosexualitet kan inte välsignas eller äktas genom Gud då denne Gud inte gillar homosexualtitet utan ser det som synd(missa målet betyder det) . Men vill man införa ett sorts äktenskap eller partnerskap för homosexuella utan den gudomliga biten så går det väk bra i stadshuset. Skulle jag inte bry mig om, människor får göra som de vill bara de inte försöker våldta en religon med sina tankar om vad som är rätt och fel.
Saken är väl den att vi idag intar ett strikt individ-perspektiv medan äktenskapet växt fram för att också verka för en kulturell inramning där stor vikt läggs på att föräldrar tar hand om sina egna barn. Dvs. kärna och ursprung har i många kulturer kommit att betraktas som två nyckelord. Samkönade par innebär i regel att vuxna går ihop för att skaffa barn varvid en sådan kärna inte längre blir lika tydlig i barnets liv - det finns s.a.s. flera människor som nu ska agera föräldrar. Och hävdar sina rättigheter till ett barn som aldrig har något att säga till om. Alternativt två samkönade föräldrar varmed barnet ställs inför livsfrågan var den andra riktiga föräldern är. Forskning på adoptionsbarn som just lever med den insikten, att inte ha närhet till sina riktiga föräldrar (ursprung) vittnar om att vi har alla skäl att utgå från att dessa har fler problem i sin utveckling. Varvid det kan tyckas skäligt att argumentera för att normerna i samhället aktivt bör söka ge äktenskap för olikkönade en särställning som normerande för ideal familjebildning. Att hävda att alla familjetyper är lika bra för barnen är mycket tveksamt. Dels då man i princip inte har något underlag inom forskningen förutom de politiska undersökningar som gjorts av amerikanska APA som är rent genant ignorant genomförda (t.ex. den i vilken man forskade på singelmammor, hetero som homo) och fastställde att "inga större skillnader" förelåg. Dock fanns relevanta skillnader även i den studien trots att det som ev. skiljde grupperna åt i stora drag medvetet hade sökt elimineras inför studien (t.ex. partners). I övrigt talar mycket emot idén om att dekonstruera heteronormativiteten och äktenskapet som normgivande - det skapar fler problem än det löser. Sverige är väl ett utmärkt exempel på progressiv socioengineering vad gäller normer om familjebildning. Vi slår rekord i skiljsmässor, och argumentet att detta är en följd av kvinnans nya rättighet ekar mycket ihåligt i dagsläget (för de flesta familjeterapeuter vet att det handlar om en kultur inom vilken människor också inte ser värdet i att hålla ihop), och så har vi skapat en social misär bland unga vars mentala hälsa försämrat avsevärt de senaste trettio åren. Orsaken; tja återkommande är faktiskt föräldrars skiljsmässor. Vänstern och många feminister har här ett mycket omfattande ansvar för de ungas ohälsa. Men de slår alltid ifrån sig detta med att det mesta blivit bättre, som om denna fråga kan ignoreras hur länge som helst.
