För ungefär ett år sedan kallade  Upsala Nya Tidning Knivsta för landets åttonde smartaste kommun och killarna i Knivsta för sluga. Allt baserat på Pliktverkets statistik över mönstringstesterna, jag skrev om det här. När nu skillnaderna mellan kommuner lyfts fram igen, denna gång via betygssnitten, är rapporterna lite mindre värderande.  Studiemotivationen i brukssamhällena lyfts fram som ett skäl i DN.

ICA-kuriren skrev också om skillnaderna mellan bruksorterna och de rika Stockholmsförorterna, självklart kommenterade jag det - här.

Jag konstaterar att det går framåt. Skillnaderna i februari 2006 (pliktverkets statistik) förklarades med att vissa är smartare. Skillnaderna i mars 2006 (ICA-kuriren) förklaras av klyftorna i hälsa och inkomster. När DN nu i mars 2007 rapporterar om skillnaderna använder DN, hör och häpna, ordet klasskillnader i meningen "klasskillnaden mellan tillväxtregionerna och de nedläggningsdrabbade orterna befästs i skolan".

Nu är inte steget långt till att också prata om klassklyftor mellan människor.

Det finns också anledning att prata om betygen och vad betygen mäter. Kanske handlar betygsskillnaden inte bara om studiemotivation och klasstillhörighet utan också om vilken typ av kunskap som betygen mäter. Kanske är det så att de kunskaper som barnen på bruksorter tillägnar sig helt enkelt inte värderas i skolan.

_{Intressant?
Andra bloggar om klassklyftor, klasskillnader, klass, betyg, politik och brukssamhällen}