Nyårsafton är lite speciellt. Stora förväntningar, inte bara på själva nyårsfirandet utan också på det nya året. När kvällspressen smäller upp att Kikki Danielsson skulle vara ensam i nyår (trots att det är självvalt) skickar det ju en tydlig signal om att ensam på nyårsafton inte är rätt. Tidningarna fylls av avancerade recept och förslag på glittriga och dyra nyårskläder.

Det nya året ska firas med överdåd, då blir kanske det nya året också speciellt, annorlunda, bättre . . . och gud nåde den som väljer att vara ensam på nyårsafton. Ännu värre för den som inte valt utan som inte haft några andra alternativ. Om Aftonbladet valt att skriva sin artikel om Kikki med ett positivt anslag hade det varit en mycket bättre signal till alla dem som av olika skäl inte vill eller kan fira nyåret tillsammans med andra.

Själv tillhör jag dem som vill göra något särskilt på nyårsafton. Det behöver inte vara avancerat och glittrigt. Det räcker med ett par goda vänner och lite godare mat än vanligt. I år var vi hemma hos goda vänner och fick också lära känna lite nya människor, alltid trevligt. Det var god mat och bara lite glitter (mina paljettbroderier på axlarna stod nog för hälften). Det annorlunda med denna nyårsmiddag var familjens sju veckor gamla kattungar. Sex små gulliga knyten som pockade på uppmärksamhet. Det gick inte att låta bli att leka med ungarna ibland istället för att vara social.

På bilden syns fyra av de sex ungarna. Några av dem har fortfarande inga nya familjer så den som vill ha en kattunge kan höra av sig.
_{Intressant? Andra bloggar om nyår, nyårsfirande, kattungar, ensamhet,}