Klasskillnader, vad är det och finns det? Det är frågor som Upsala Nya Tidning ställt sig i en reportageserie, tyvärr hittar jag den inte på nätet. Intressanta reportage som inte bara diskuterat klassbegreppet som marxistiskt begrepp för människors tillhörighet utan också tittat på andra områden där man delar in i klasser, som tävlingar.

I lördags avslutades reportageserien med hur Uppsalas politiker ser på klasskillnader. Intressantast är kristdemokraternas kommunalråd Gustav von Essen. Om samhällsförändringen säger han "unga framgångsrika killar kan tjäna kopiöst med pengar". Man undrar vad von Essen tycker om att unga tjejer tjänar pengar.  Typiskt för en kristdemokrat som tidigare delat de moderata värdekonservativa idéerna är åsikten att det behövs en ojämn fördelning av inkomsterna och "att rika borde ta ett socialt ansvar och bidra till att andra får det bättre. Men man kan inte sätta staten på att rycka pengar av dem."

von Essen definierar sig utifrån sin inkomst som medelklass men säger också "skulle man gå på klassisk identitet skulle man kunna tro att jag tillhör överklas med tanke på namn och bakgrund". von Essen är adlig och uppvuxen på ett slott. På fritiden  verkar han som president i Svenska malteserorden och dubbar riddare. von Essen tjänar runt 47 000 som kommunalråd, ingen dålig medelklasslön det heller. Även Lars O Ericsson (c) och och Lena Hartwig (s), med samma lön, definierar sig som medelklass. Niclas Malmberg (mp), som tjänar betydligt mindre, tycker att han tillhör överklassen i och med att han har det materielt bra och har förutsättningar att förverkliga sina drömmar.

Intressant att miljöpartisten Malmberg följer den marxistiska klassteorin. Han är inte arbetare, alltså är han överklass. Gunnar Hedberg (m), med en lön på bortåt 55 000 kr i månaden, klassificerar sig som arbetare enligt den nya beteckningen. En klassificering som är så långt bort från marxistisk klassteori som man kan komma.

Folkpartiets Karolina Hildings definition på sig själv får vi aldrig veta och på frågan "Vilken klass tillhör du?" svarar jag att jag har arbetarklassursprung men att jag inte kan kalla mig arbetarklass med den lön och ställning som jag har idag.

Tyvärr har jag fått ett litet utrymme i artikeln. Mitt resonemang om att klassamhället i allra högsta grad finns reduceras till makt och inflytande. Mitt resonemang om att det finns grupper i samhället som har det sämre än arbetare men ändå inte ingår i den klassiska arbetarklassen togs helt bort. Det innebär att mitt resonemang om utjämnande av löneklyftorna också togs bort ur artikeln.

Arbetarklassen, i klassisk mening, har ju det ofta bra ekonomiskt idag. Socialdemokratisk lönepolitik har varit bra för arbetarklassen. Istället har en ny låglöneklass bildats, oftast kvinnor inom vård, omsorg och städ. Samtidigt saknar stora delar av arbetarklassen makt och inflytande, där har ingenting förändrats. Klassamhället finns och det handlar inte bara om inkomster och utanförskap.


Klasskamp kan bedrivas på många olika sätt. Här är dansbandet Lazze Ohlyz något annorlunda sätt.

_{Andra bloggar om  Uppsala, klasskamp, klassamhället, klass, arbetarklass,}