Det  svänger fort i barnens värld. När mina barn var små var det ett stort tryck på skolorna samtidigt som det fanns ett överskott på förskolelokaler. Brune förskola gjordes om till skola för år 1-3, Sverker- och Eriksskolan var överfulla och t.o.m. den gamla högstadieskolan Tiunda fick ta emot tidigare klasser för lätta på trycket på Sverker och Erik.

När de stora barnkullarna blev äldre fick Katedralskolan ta emot elever som inte längre fick plats på Tiunda och Brune gjordes om till särskola. Nu finns det tomma platser i grundskolorna och det dröjer inte länge förrän det finns tomma platser i gymnasieskolan. Bristen på förskolelokaler är skriande.

Den lokalutredning som Uppsala kommun tagit fram blev offentlig idag. Där kan man läsa var det kommer att bli överkapacitet och var man bör lägga ned skolor samt vilka skolor som kan göras om till förskolor. Våra skolpolitiker har en svår och otacksam uppgift framför sig. Oavsett vilka skolor de väljer att lägga ned kommer det att bli protester. Självklart vill ingen förälder att just deras barn ska få längre till skolan.

Vänsterpartiet  vill ha mindre undervisningsgrupper och fler vuxna i skolan. Nu när barnkullarna minskar finns det en möjlighet att genomföra detta, både ekonomiskt och utrymmesmässigt. På så sätt kan vi rädda en del skolor från nedläggning. Flexibelt lokalutnyttjande med förskola och skola på samma skola kan kanske rädda ytterligare en del. Även om jag inte vill att en enda skola ska läggas ned måste jag vara realistisk. Tomma skollokaler kostar pengar och det är bättre att dessa pengar läggs på undervisning, lärare och andra vuxna än på lokalhyra. Hur smärtsam det än kommer att bli måste det göras.