Tillbaks från Stråssa. Efter 3-4 kilometer på grusvägar i blandad terräng kom jag fram till vägen mot Stråssa, tre kilometer rakt uppför. Vägen dit kändes som flera mil, hem gick de tre kilometrarna på några minuter. Grusvägen hem var desto tyngre.

Auktionen var i Stråssa skola, nedlagd förstås. Skolan byggdes 1914, samma år som min morfar föddes i just Stråssa. Kanske gick han där, jag vet inte när han flyttade därifrån. Första nedläggningen av gruvan var 1923, troligtvis flyttade de då.

Stråssa centrum består av en tom lokal, troligtvis gammal affär och kanske postkontor. Mittemot ligger en nyare affärslokal, byggd i konsumstil. Handlar'n-skyltarna sitter kvar men affären är stängd och löpsedeln i fönstret är från januari 2003. Lite sorgligt med dessa döende samhällen. I Uppsala har vi bostadsbrist och många affärsidkare som vill starta nya affärer,  om det fanns mark at bygga på.

Auktionen var som väntat av rätt dålig kvalitet men precis som på alla andra auktioner runt omkring finns det gott om gamla allmogemöbler till fantastiska priser. Fyller man en lastbil här och säljer i Uppsala/Stockholm gör man en bra förtjänst (och det finns de som gör det).

I morse hade bonden ut gödsel på åkern utanför stugan. Nu luktar det ladugård och vi är invaderade av flugor. Hittills har vi nog använt flugsmällaren på ett 50-tal flugor och har fått sätta upp myggnät för att inte få in fler. Åskan har mullrat i flera timmar (det gjorde den igår kväll också) men hittills har vi inte fått något regn. Jag och maken är oense om vad som är bäst: torka så att gödslet torkar (makens teori) eller regn så att gödslet löses upp och sipprar ned i åkern (min teori). Jag  bryr mig inte om vem som har rätt, jag vill bara slippa lukten och flugorna.