Socialdemokraterna betalar sin partiordförande 144 000 kr och så säger de sig företräda arbetarklassen. Inte nog med att nuvarande partiledare har rätt till den månadslönen, f.d. har också rätt till samma lön. Nu betalar socialdemokraterna hela Löfvens lön och skillnaden mellan 144 000 kr och Sahlins riksdagspension och Juholts riksdagsarvode.

I den senaste opionionsundersökningen ökar Vänsterpartiet till 9,6% och utmanar Miljöpartiet om att vara Sveriges tredje största parti. Tillsammans minskar vi gapet till alliansen till ca 5 procentenheter, enligt en undersökning i DN.

Idag är det förintelsens minnesdag och än en gång slås jag av frånvaron av uppmärksamhet i Uppsala. Förra året hade jag lite planer på att ändra det. Allt för mycket kom emellan, förhoppningsvis blir det bättre nästa år.

Några personer med funktionsnedsättning påminner om att de som utsattes för nazisterna eutanasiprogram alltid glöms bort: http://www.funkpol.se/2012/01/27/inte-bara-judar-forintades-aven-funktionshindrade/

Eftersom min farfar dog i ett koncentrationsläger vill jag också känna mig hemma på minnesstunder men precis som personer med funktionshinder känner jag mig inte riktigt välkommen om inte också sådana som min farfar finns med på ett hörn, personer som skickades till koncentrationsläger för att de hade modet att motarbeta nazisterna och hjälpa judar.

När Juholt valdes liknades han vid allt och alla, Super Mario av dem som gillade honom och Stalin av dem som inte gillade honom. När jag ser bilder på Löfven slås jag av hans likhet med Christer Sjögren.  Är Löfven en smörsångare som bjuder upp till dans?

Jag hade tänkt kalla det här inlägget för "Bara ett steg mellan Jonas Sjöstedt och Socialistiska partiet" för att locka läsare men bestämde mig för att låta bli. Den som bara ser rubriken i något bloggflöde tror kanske att det är politiskt när det i själva verket handlar om bloggstatistik.

Med hjälp av bloggstatistik kan man analysera sin blogg utifrån besökarnas mönster. Jag använder mest besökräknaren till att se hur många besök jag har men just idag gick jag lite djupare.

Någon som läste Ali Esbatis blogg respektive Jonas Sjöstedts blogg såg mitt blogginlägg om Löfven i Bloggvänstern som vi alla tre har på vår inläggssida. Dessa två (plus några till) valde att klicka på min länk till Svensson, medlem i Socialistiska partiet.

Det är också intressant att kolla vad de som kommer via google söker efter. Just nu är det mycket politik och så Uppsala semla. Det var fler  som kom via google när jag kommenterade ett uppmärksammat friande i ett våldtäktsfall med rubrik "Fritt fram att knulla fulla flickor?". Känns rätt bra att de kom till ett feministiskt politiskt inlägg och inte till det som de kanske sökte.

Ryktet har börjat gå, Stefan Löfven blir ny partiledare för socialdemokraterna och eftersom han inte sitter i riksdagen kommer Sven-Erik Österberg att få en stor roll, bl.a. i partiledardebatterna i riksdagen.

Igår eftermiddag fick jag en smärre chock när jag läste på Radio Upplands hemsida att JM köpt mark av kommunen i Kungsängen för att bygga bostadsrätter. Jag undrade hur det hade  gått till, sedan årsskiftet är det ju kommunstyrelsen som ansvara för försäljning och köp av mark, och den här försäljningen hade jag inte hört talas om.

Jag funderade också på hur det kan vara möjligt för kommunen att sälja mark i Kungsängen. Vi har ju ingenstans att bygga förskola och skola eftersom vi inte äger mark, hävdas det, hur kan vi då ha mark att sälja? Det kommunala bostadsbolaget har bytt till sig mark i området för att det inte bara skulle bli bostadsrätter, hur kan vi då sälja mark till bostadsrätter?

Det här bekymrade mig så jag frågade vår stadsdirektör hur detta kunde vara möjligt, hur kan vi sälja mark som det sägs att vi inte har och om vi har mark i området varför använder vi den inte skola, förskola och hyreslägenheter. Ett litet detektivarbete sattes igång och till slut fick jag svaret:

Radion har satt fel rubrik på sin nyhet. JM har inte köpt mark av Uppsala kommun utan i Uppsala kommun av en privat säljare. Det lilla ordet i är den viktiga skillnaden.

Jag tycker att det hade varit bättre om kommunen köpt marken för skola, förskola och bostadsrätter men vet inte om kommunen (i form av Fastighetsnämnden som var ansvarig före årsskiftet) var med i budgivningen eller inte ens visste om det.

Fram till 2010 hade kommuner förköpsrätt på fastigheter och alla fastighetsaffärer skulle därför meddelas innan ett köp kunde gå igenom. Det var väldigt ovanligt att kommuner utnyttjade sin förköpsrätt men just i sådana här fall hade det varit bra om lagen funnits kvar.

Visst är det jättebra att tidigare verksamhetsmark nu blir bostäder i ett central läge i stan, 200 lägenheter är ett bra tillskott, men de boende i Kungsängen saknar förskolor och skola och när än mer byggs utan att kommunen har mark för förskola och skola kommer bristen att förvärras ytterligare.


Ett litet ord betyder så mycket!

Förra året la Vänsterpartiet en motion om övergångsregler för utförsäkrade som sökte socialbidrag. Vi menade att den som är sjuk inte ska behöva sälja sitt boende för att kunna få socialbidrag, när han eller hon egentligen borde få sjukersättning. Regeringens regler är absurda och kommuners möjlighet att göra livet lättare för människor som uppbär socialbidrag är begränsade. Jag la ut mitt inlägg på bloggen och det kan läsas här. Vi har inte ändrad åsikt i frågan men måste föra kampen vidare på riksnivå.

Aftonbladet har nu uppmärksammat ett fall där en cancersjuk flickas mamma har vårdbidrag för att vårda sin sjuka dotter. Pengarna räcker inte till uppehälle och de kan inte få socialbidrag förrän de gjort sig bostadslösa. Det är ju en helt absurd situation.

Det framgår inte av artikeln var familjen bor och jag undrar vad det är för stela regler som den kommunen har. Socialtjänstlagen ger ju visst rådrum för kommunerna. T.ex. så kan man göra undantag från fattiggörandet om behovet av socialbidrag endast finns under ett par månader, i avvaktan på högre inkomster.

Uppdatering: familjen bor tydligen i vår borgerligt styrda grannkommun Enköping, i en mindre tätort det där kan vara ont om hyreshus. Försäljning av bostaden kan därmed föra med sig att barnet tvingas byta skola och invand miljö.

Just fattiggörandet där den som söker socialbidrag måste realisera sina tillgångar blir absurd när det handlar om att man måste sälja sitt boende. Jag kan förstå om man i samråd med socialtjänsten kan behöva sälja och istället köpa något mindre, om man har en stor bostad, men att tvingas sälja och bli bostadslös när man redan är i en sån utsatt situation är omänskligt.

Vi behöver en mänskligare politik och ett skyddsnät som ger människor möjlighet att komma tillbaka, inte en politik som stjälper.

(lite utanför ämnet men Alliansfritt Sveriges sammanställning av Reinfeldts grodor (lögner?) är intressant jämfört med de som sänkte Juholt)

Man undrar ju vad det är med socialdemokratiska partiet. Tidningarna fylls nu av nej och en oklar framtid. Kan inte alla som vill leda partiet ställa sig upp och säga det. Någon enstaka säger ja, om frågan kommer, men verkar tydligen inte vara beredda att arbeta för det. Vi hade fyra kandidater som regelbundet gick ut och talade om varför Vänsterpartiet var så bra och vad just de de tyckte var viktigast att fokusera på i framtiden. Det ger betydligt bättre resultat än att säga nej och hänvisa till andra.

Sitter just nu och funderar på om jag ska göra om min bloggdesign. Förmodligen för att jag verkligen måste ta tag i att skriva verksamhetsberättelse. Förra veckan var vikt för det men det blev mycket Fadime istället.

Vi (kommunstyrelsen och kommunstyrelsens AU alltså) pratar och pratar om hur kommunen ska synas och olika satsningar på idrotts- och kulturevenemang, hur mycket som kommer tillbaka i form av turisters boende och köp för varje satsad krona och hur mycket medial uppmärksamhet är värd i förhållande till motsvarande reklamtid. Minneshögtiden för Fadime blev i allra högsta grad ett arrangemang som betalade sig i marknadsföringstermer. Det kostade inte kommunen speciellt mycket, lite bidrag gavs i form av ljud och städning vid Fadimes plats, men invigningen gav eko och massmedial uppmärksamhet. Nu gick det ju vägen ändå, kommun hängde på minneshögtiden, men annars var det ju synd att jag inte tänkte på det som argument när jag arbetade för att vi skulle få en Fadimes plats och förde frågan om medverkan på tioårsdagen av mordet till kommunfullmäktige.

"I dag invigs den park i hemstaden som får hennes namn. Det blir den enda plats i världen som hedrar en hedersmördad kvinna", skriver Britta Svensson i Expressen (ej på nätet men lägger in den som bild). Det är bra att Uppsala inte bara kan visa upp Fadimes grav utan också hur vi hedrar henne. Klicka på bilden för att få den stor och läsbar.

 

Lite speciell känsla att vi i lördags invigde Fadimes plats och att det var jag, tillsammans med en partikollega, som tog initiativ till det. Idag diskuterade kommunstyrelsens arbetsutskott en skyltplan, efter initiativ från mig när jag insåg att vi namnger platser efter personer men sen inte ens sätter upp en namnskylt.

I opposition kan man vinna små segrar. De politiska motionerna blir så klart avslagna men vissa förslag görs om och blir något. När jag och mitt parti föreslog en belysningsplan så blev det istället en strategi men utan vårt initiativ hade det inte blivit något alls. Det samma gäller V-initiativet om att inte ha flaskvatten i kommunens verksamheter och att ha vegetariska dagar i skolan, för att nämna några. Inga bifall av motionerna men åtminstone något beslut i den riktningen. Man sa ja till att ta bort flaskvatten men nej till att sätta upp vattenautomater på stan t.ex. Motioner om arbetsrätt, stopp för konkurrensutsättning, satsning på heltider, jämställdhet, åtgärder för personer med funktionsnedsättning osv. vinner inte den borgerliga majoritetens bifall.

Jag och mitt parti får alltså några få politiska framgångar men med väldigt få undantag sådana som verkligen påverkar Uppsalabornas liv. Förhoppningsvis kan det faktum att vi hedrar Fadime och fördömer brottet mot henne bli tungan på vågen för en kvinna som försöker frigöra sig från familjens krav och kontroll.

Tonårsmorsan - Fatou - bloggar från minnesstunden vid Fadimes grav och invigningen av Fadimes plats. Hon är inte så imponerad av politikerna som talade men jag suger ändå i mig av att vara den politiska talaren som stack ut och höll ett mer tänkvärt tal än de andra politikerna. Hon har också många fina bilder i sin blogg som gör den väl värd ett besök för den som missade de båda tillfällena att hedra Fadime.

Jag är nog böjd att hålla med Fatou att vi politiker inte hade så mycket att komma med, inte om man jämför med talare som Sara Mohammad och Talin Ghadimi. Dessa båda arbetar i föreningar som direkt kommer i kontakt med ungdomar som idag, precis nu, drabbas av våld och förtryck i hederns namn. Sara har själv hört till de drabbade och lyckats bryta sig loss. Det ger en nerv och en närvaro i deras förhållande till våld och mord i hederns namn som vi politiker inte kommer i närheten av när vi också ska vara politiskt korrekta. Tror att det kan vara därför Fatou tyckte att jag ändå var bäst bland dem som "bidrog varken till något konkret i hedersfrågor eller något personligt runt Fadime". Jag var kanske inte helt politisk korrekt och "rumsren" när jag pratade om patriarkatet och var den enda som nämnde att även pojkar som bryter mot normer drabbas.

Jan Hammarlund spelade sin fantastiskt vackra Flicken från bergen, som handlar om Fadime, sången kan laddas hem på CDbaby, där man kan provlyssna på en liten snutt, inledningen finns tillgänglig på Myspace. Nedan finns hela Saras tal. På slutet korta klipp från bl.a. mitt och Talins tal. Missa inte heller Songüls hälsning till sin syster och ballongsläppet på slutet.

Socialdemokraternas situation nu påminner om den som Vänsterpartiet var i januari 2003 då Gudrun Schyman tvingades avgå efter att det uppdagats att hon upprepade gånger yrkat avdrag i deklarationen för kostnader som hon inte hade.

Idag manifesterade vi i Uppsala mot tvångsteriliseringarna. Det var en stor uppslutning, framför allt av unga men även äldre personer och barnfamiljer deltog. Jag talade för Vänsterpartiet och nämnde bl.a. Vänsterpartiet som första parti ville ta bort steriliseringskravet. Jag ifrågasatte att staten ska bestämma över människors liv och förneka deras rätt att själva bestämma över sina kroppar och sin könstillhörighet. Jag hänvisade också till denna blogg och det absurda i att Kristdemokraterna hänvisar till familjen när tvångsterilisering faktiskt innebär att ett gift par genom tvångsterilisering inte kan få gemensamma barn men den ena parten kan insimeneras med en okänd persons sperma.

Efter Aftonbladet/United Minds senaste opionsundersökning konstaterade jag att V måste öka mer än S tappar för att vi ska klara en valseger 2014. Det fick en socialdemokrat att bli sur på mig eftersom hon tolkade det som att jag ville att S skulle tappa. Nu var det inte det jag menade utan bara att V måste dra till sig väljare så att vi kan kompensera för S tapp, som vänsterpartiskt kan jag påverka mitt partis attraktivitet men inte Socialdemokraterna. Sedan är det förstås naturligt att jag vill att mitt parti ska vara Sveriges största parti, vore väl konstigt om man vill att ett annat parti ska ha fler väljare.

Just bevakar de politiska journalisterna allt som händer på sossarnas högkvarter (sök på #drev68 på twitter, underhållande läsning). Otaliga är säkert de enkäter som journalisterna skickat till socialdemokratiska företrädare. En av dem trodde antagligen att jag var socialdemokrat så i november fick jag följande frågor från en journalist på en av de större dagstidningarna (har XX-at namnet nedan):

Hej,

 

Med anledning av turbulensen inom socialdemokratin de senaste månaderna ställer vi på XX ett antal frågor till lokala partiföreträdare i hela Sverige. Svaren behandlas konfidentiellt. Inga namn kommer att publiceras.

 

1. Riskerar ni att förlora nästa val lokalt på grund av turbulensen inom partiet på nationell nivå?

 

2. Tror du att Håkan Juholt klarar att vända trenden och vinna valet 2014?

 

3. Är Håkan Juholt rätt person att leda partiet?

 

Övriga synpunkter på den situation partiet befinner sig i:

 

 

Vi ser fram emot ditt svar!

Jag bestämde mig för att svara på frågorna med viss ironi:

1 jag hoppas att den socialdemokratiska turbulensen inte påverkar mitt parti lokalt

 

2 jag hoppas nog mer att han skrämmer väljarna vänsterut istället för åt höger

 

3 det överlåter jag av sossarna att avgöra

 

Vänligen

Ilona Szatmari Waldau

Kommunalråd för Vänsterpartiet inte företrädare för socialdemokraterna

Tydligen dög inte mina svar eller också tänkte journalisten att jag kanske blivit socialdemokrat och skickade samma mail igen. Denna gång svarade jag lite kortare:

Hej jag har redan svarat på era frågor. Jag är fortfarande inte socialdemokrat så mina svar lär bli desamma

 

Vänligen

Ilona szatmari Waldau kommunalråd för Vänsterpartiet